För att få diagnosen fibromyalgi ska man ha haft långvarig (mer än 3 månader) kronisk smärta och värk i både övre och nedre delen av kroppen och på både vänster och höger sida. I diagnoskriterierna ingår det även att minst 11 av 18 särskilt definierade punkter smärtar vid normalt tryck. Till skillnad från andra smärttillstånd är den ökade smärtkänsligheten mera uttalad och mera utbredd. En diskussion kring diagnosen pågår och en del menar att symtom som trötthet, sömnstörningar och kognitiv dysfunktion (svårigheter i vissa situationer som innefattar en persons sätt att tänka, reagera och handla) ska inkluderas medan andra tycker att all kronisk smärta ska kallas för fibromyalgi.  Tillståndet i sig är ingen sjukdom eftersom man inte känner till dess orsak. Fibromyalgi benämns därför även som fibromyalgisyndrom (FMS), vilket beskriver en mängd symtom för detta specifika ohälsotillstånd.

"FMS beror på att det uppstått komplicerade störningar i kroppens nervsystem liksom i regleringarna av olika hormoner. Dessutom fungerar troligen inte immunförsvaret på ett normalt, friskt sätt. När dess störningar väl kommit igång förmår systemet/kroppen inte upphäva dem och följden blir en ständigt pågående obalans. Den ena onda cirkeln av symtom övergår i den andra. Många patienter upplever detta som ett "kaos" eller som att hjärnan och kroppen upphört att fungera normalt. Man känner inte längre igen sig själv." Och senare i boken skriver de: "Det är viktigt att förstå att symtomen vid FMS inte orsakas av en utan flera samtidigt pågående störningar i systemen, som inte kommer till ro eller i balans. Psykiska och fysiska påfrestningar förvärrar symtomen. Det blir som när man välter den första i en lång rad av dominobrickor. Den ena efter den andra faller, eller som vid FMS, det ena symtomet avlöser det andra". -Robert Olin och Ulf Schenkmanis

Källa: 1177 Vårdguiden, Internetmedicin

Vilka får fibromyalgi?

De flesta som drabbas är kvinnor, varför är ännu oklart. Man brukar räkna att 3 procent av den kvinnliga populationen drabbas och 0.5 procent av den manliga.

Källa: Internetmedicin

Vilka symtom har de som drabbas?

Det mest utmärkande symtomet är långvarig värk. En del känner ständig värk, på andra kommer och går den. Vissa känner av ökad smärta på vissa kroppsdelar som nacke, axlar, armar, ben och rygg, på andra flyttar smärtan runt i kroppen. Smärtan sitter oftast muskulärt men en del tycker sig känna smärta även i leder och skelett. Intensiteten på smärtan kan variera mycket. Allt från molande till brännande eller stickande. Stela muskler, speciellt på morgonen, är väldigt vanligt. Trötthet är vanligt då smärtan kan leda till sömnlösa nätter. Trötthet kan i sin tur leda till nedstämdhet och det hela blir en ond cirkel. Andra symtom som kan ses i samband med fibromyalgi är mag- och tarmproblem, urinträngningar, stickningar och domningar i armar och ben, till exempel karpaltunnelsyndrom och RLS (Restless Leg Syndrom), huvudvärk, migrän, yrsel, koncentrationssvårigheter, kalla fingrar och tår, svullnader, feberkänsla, irriterade slemhinnor, allergi, känslighet för ljus, ljud och lukter.

Fibromyalgi kan förväxlas med tillstånd som Myofasciellt smärtsyndrom (MFS), vilket utmärker sig genom att det finns specifika knutor i musklerna som man kan känna vid tryck. Dessa kallas för "triggerpunkter". Underfunktion av sköldkörteln uppvisar flera likheter med både FMS och MFS men en läkare bör ta blodprov för att kunna bekräfta eller utesluta underfunktion av sköldkörteln innan patienten diagnostiseras med FMS eller MFS.

Källa: Fibromyalgi.se

Varför drabbas man av fibromyalgi?

Det är inte helt klarlagt vad som är orsak och verkan men man har sett att den psykiska aspekten är en betydande faktor för hur symtomen av sjukdomen upplevs. Fibromyalgi anses inte vara en psykiskt sjukdom utan av en eller annan orsak har man varit överbelastad vilket lett till värk. Till exempel kan ett arbete där man alltid rör sig på samma sätt belasta muskler så att man får långvarig värk. Stress kan göra så att man omedvetet spänner vissa muskler och i förlängningen leder till värk. Fibromyalgi kan utlösas av smärta, infektion, trauma (t ex efter en whiplashskada) eller en kris.

Hormonrubbningar som förändrat kortisolutsöndringsmönster samt avvikande nivåer av bland annat serotonin kan även ses hos en del personer. Men det är oklart om det är en orsak till sjukdomen eller om det uppkommit på grund av den kroniska stress som den drabbade lever under. Forskning har även visat störningar i autonoma nervsystemet med sympatisk hyperaktivitet och reducerad parasympatisk aktivitet.

Hjärnans smärtsystem har förbindelser med kroppens immunsystem och med de system som reglerar sömn och hur vi reagerar på stress. Förbindelserna mellan smärtsystemet och de övriga systemen går i båda riktningarna. Det innebär till exempel att stress kan ge smärta och smärta kan ge stress.

Liknande mönster ses för sömn och smärta. Det är mycket vanligt att personer med långvarig värk har sömnproblem och att personer som har problem med sömnen har värk. Det är ofta svårt att avgöra om sömnproblemen eller smärtproblemen kommer först.

Detta förklarar varför fibromyalgi kan ge många symtom och att det kan vara svårt att veta vad som har orsakat sjukdomen från första början.

Det råder numera stor enighet om att upplevelserna orsakas av att hjärnan blivit smärtöverkänslig (sensitiserad) och att den därför feltolkar signaler från kroppen. En lätt rörelse eller beröring kan uppfattas som en intensiv smärta. Det finns emellertid inget fel i det område på kroppen varifrån signalerna kommer. Smärtan sitter alltså inte där den känns.

Källa: Internetmedicin, 1177 Vårdguiden, Professor Robert Olin

Kan fysisk aktivitet hjälpa människor med fibromyalgi?

Studier har visat att människor med fibromyalgi uppnår många fördelar genom regelbunden fysik aktivitet. Ofta kan de dock vara svagare i muskulaturen än vad de själva tror och behöver därför börja träna mer försiktigt än en frisk person. De behöver också längre tid med regelbunden träning för att uppnå resultat. Rörelse, rent allmänt, vid olika smärttillstånd är viktigt då smärta ofta leder till muskelspänningar och förkortningar av muskelvävnaden. Detta sker oftast långsamt och utan att berörd person uppmärksammar det. Effekterna av detta kan bli att personen ändrar sitt rörelsemönster för att kompensera för svagheter och förkortade muskler. Detta kan i sin tur ge upphov till ännu mer spänningar i muskulaturen samt ännu kortare muskler. Att öva kroppskännedom, som att lära sig att känna skillnaden på ofunktionella mönster (som kan ha uppkommit på grund av smärta) och funktionella rörelsemönster, det vill säga de naturliga rörelsemönstren vi har från början, i samband med avspänningsövningar leder till mer hållbara och långsiktiga resultat. Det är också viktigt att lära sig att känna skillnad på träningsvärk och värk på grund av överbelastning. Stretching kan med fördel också användas för att minska spänningsgraden i muskler och det rekommenderas att man gör långsamma töjningar i 10-15 sekunder under smärtgränsen, det vill säga att det inte ska göra för ont. Stretching kan användas som komplement till träning för att lindra smärta och kan även utföras när man har ont i muskulaturen.

Träningsformer som kan vara till fördel för personer med fibromyalgi är bassängträning i varmt vatten då värme minskar stelhet och smärta samt att träning i vatten leder till avlastning för de kroppsdelar som kan vara svåra att belasta. Promenader fungerar i stort sett för alla oavsett hur otränad man är. Målet är att komma upp i 30 minuter dagligen med en start på 15 minuter för den som varit väldigt inaktiv. Andra träningsformer kan vara stavgång, cykling, gymnastik, simning och dans. Träning på lätt nivå lindrar symtomens svårighetsgrad medan träning på medelintensiv nivå även ökar den fysiska prestationsförmågan på grund av en ökad belastning på hjärta och kärl som leder till ökad hjärtfrekvens (puls), ökad andningsfrekvens (andfåddhet) och ökad kroppstemperatur (svett). Även styrketräning på lätt nivå kan vara fördelaktigt då detta ökar musklernas uthållighet och hjälper kroppen att klara av aktiviteter under en längre tid som till exempel att gå uppför en trappa.

Hos många minskar grundsmärtan efter 3-4 månaders regelbunden fysisk träning. Andra fördelar som uppmärksammats är att magen fungerar bättre, minskat behov av att springa och kissa, positiv påverkan på humöret, lättare för att slappna av och en ökad känsla av välbefinnande.

Källa: Från forskning till rörelse - Om fysisk aktivitet och träning för reumatiker, utgiven av Reumatikerförbundet

Vad finns det för behandling?

Robert Olin, en svensk läkare som skrivit flera böcker om bland annat fibromyalgi, rekommenderar följande för behandling av neurosomatiska sjukdomar (tillstånd orsakade av nervsystemet, NS):

• Det är viktigt att diskutera personens förhållningssätt till sitt tillstånd. Ambitiösa människor med höga krav behöver lära sig att känna av sina begränsningar och hushålla med sin energi. Dessa begränsningar är viktiga för att inte provocera fram ett försämringstillstånd som lätt kan uppstå vid både psykisk och fysisk överansträngning. Personen kanske bara kan dammsuga ett rum i taget eller sitta korta pass i taget framför datorn. Psykiska påfrestningar av olika slag kan också förvärra allmäntillståndet. De behöver tänka på sig själva och acceptera de konsekvenser som begränsningen av värken medför.
• Kognitiv beteende terapi (KBT) kan vara ett värdefullt verktyg så länge terapeuten är ödmjuk och har stor kunskap kring neurosomatiska sjukdomars bakrund och mekanismer.
• En viktig kunskapsmässig utgångspunkt är att NS inte går att träna bort! Tröttheten och värken sitter inte i muskulaturen. Den sitter inte där den känns utan den har centrala orsaker. Försiktig och helst regelbunden, konditionsträning är betydelsefull. Dagliga promenader med så många pauser som känns behövliga är bra. Man behöver också lära sig att på egen hand, regelbundet, utföra avslappande och mjukgörande träningsprogram. Man bör vara försiktig med styrketräning eftersom det finns risk för överansträngning. Korrigering av felaktigheter i kroppshållningen är ofta av betydelse.
• Övningar för ökad kroppskännedom och Qigong kan hjälpa många att bli mer avslappnade. En del verkar bli hjälpta av massagebehandlingar som ökar endorfinproduktionen medan andra tycker det försämrar deras tillstånd. Värme kan lindra för en del men det är viktigt att känna av så att tillståndet inte försämras efter varma bad eller besök i varma länder för då bör man sluta med den typen av behandling.
• Kosten bör vara näringsrik. Vid tarmproblem av typ colon irritabile skall kosten vara rik på fibrer. Nickelallergiker måste undvika nickelrik föda och det är viktigt att utesluta all föda man märker att man är överkänslig mot som till exempel gluten. Ungefär hälften av FMS-patienterna är allergiker och det vanligaste är en reaktion på vissa födoämnen, djurepitel, säsongsvis blomning, damm med mera. Många har haft eksem som spädbarn och detta är ofta ärftligt betingat. Symtomen är främst hösnuva, ögonirritationer och ibland astma. Fibromyalgisymtomen kan förvärras under allergisäsongen. Kontaktallergi har visat sig vara av betydelse vid FMS. Den beror på en immunologisk patologisk reaktion mot framför allt vissa metaller och i detta sammanhang är särskilt nickel av intresse. Metallen finns i smycken, skärp med mera och kan orsaka hudreaktioner. Några norska befolkningsundersökningar under 90-talet visade att det bland kvinnor finns ca 30 procent nickelallergiker mot bara 5 procent bland männen. Uppgifter från en forskargrupp i Göteborg tyder på att så många som hälften av deras FMS-patienter är allergiska mot nickel. I vetenskapliga undersökningar har man kommit fram till att nickelallergin också kan uppstå genom sådana nickelkontaminerade kärl som vattenkokare och ledningsrör samt genom nickelrik föda. De symtom som en nickelallergiker kan få utgörs inte alltid av hudreaktioner utan istället av en påverkan på allmäntillståndet med illamående, mag-tarmstörningar m m. Vid FMS i kombination med nickelallergi riskerar de vanliga FMS-symtomen att bli förvärrade. Kombinationen rökning-nickelexposition förvärrar ytterligare symtombildenvarför rökande nickelallergiker måste sluta röka! Det är i övrigt viktigt att de FMS-patienter som är eller tror sig vara nickelallergiker prövar att hålla en sträng nickelfattig diet under minst ett halvår.

De högsta källorna av nickel inom födoämnen, innehållande > 0,5 mg/kg, är följande:

• Musslor, mörk choklad, kakaopulver, lakrits, hasselnötter, sötmandlar, jordnötter, pistagenötter, valnötter, bruna bönor, sojabönor, mungbönor, kikärtor, gula ärtor, linser, havregrynsgröt, vetekli, havrekli, bovete. (Källa: Kurera.se)
• Livsmedel med 0,6 - 10 mg nickel/kg:
• Kakaoprodukter, mandel, nötter, jordnötter, havregryn, havrekli, bovete, hirs, fullkornsbröd, skaldjur, gula ärtor, Alfa-Alfa, bruna bönor, sojabönor, linser, linfrö, kikärtor, vallmofrön. (Källa: Allergimat.com)
• Nötter, kakao och bönor är de livsmedel som innehåller mest nickel. (Källa: SLV)
• Att sluta röka är också viktigt ur synpunkten nickelallergi eftersom detta finns i cigarettrök.

• Vitamin B12-behandling, med tillskott av folsyra, rekommenderas numer allt oftare, även i de fall då respektive blodvärde är normalt. Ett behandlingsförsök bör pågå under minst ett kvartal. Många av de symptom som de som lider av FMS och kroniskt trötthetssyndrom (ME/CFS) är liknande symptom som uppstår vid B12-brist, det vill säga problem med den kognitiva funktionen, minnessvårigheter, trötthet med mera.

I en studie från 1997 undersökte man 12 patienter med FMS och ME/CFS. De flesta hade låga eller icke-mätbara nivåer av B12 i sin ryggmärgsvätska, trots att alla uppvisade normala nivåer av B12 i blodet.  Omvänt så hade de höga nivåer av homocystein i sin ryggmärgsvätska. Homocystein är också en aminosyra. Att ha för mycket av den kan vara giftigt för nerverna och blodcellerna och kan orsaka smärtkänslighet och/eller hjärtsjukdom. Brist på vitamin B12 gör att homocysteinnivåerna ökar. Allteftersom nivån av B12 ökar sjunker nivåerna av homocystein. Forskaren och ME/CFS-specialisten dr Paul Cheney, använder stora doser av B12 i formen hydroxokobalamin som en del av sitt behandlingsprogram. Han tror att det har en kraftfull verkan när det gäller att avgifta hjärnan och säger att data visar på att jättedoser på 10 000 mcg eller mer per dag, som tas före sänggåendet, kan vara effektivt. Han konstaterar också att hydroxokobalamin är bättre på att avgifta hjärnan än vad B12 i formen cyanokobalamin är. (Källa: Fibromyalgi.se)

• Sömnvanorna är viktiga då försämrad sömn förvärrar tillståndet.
• Operationer bör undvikas så långt det är möjligt då kirurgiska ingrepp "retar" smärtsystemet och förvärra tillståndet.
• Personer med fibromyalgi kan reagera med förstärkta biverkningar på olika läkemedel och det är därför viktigt att se över intag så att medicin inte i onödan förvärrar det neurosomatiska sjukdomstillståndet. Östrogenbehandling kan ibland ordineras för att förbättra sömnen och antidepressiva kan ordineras för att lindra sömnbesvär och smärta. Vilka smärtlindrande läkemedel som kan ha effekt varierar från olika personer.

Kan massage lindra?

I en systematisk genomgång år 2003 av randomiserade kontrollerade studier över alternativa behandlingar vid fibromyalgi fann man att studier för akupunktur, vissa växtbaserade läkemedel, kosttillskott (magnesium, SAMe) och massageterapi har de bästa bevisen för att vara effektivt vid FMS. Vid andra metoder sågs brister i upplägget på studierna

Källa: Best Pract Res Clin Rheumatol. 2003 Aug;17(4):667-83

År 1996 publicerades en studie som beskriver att en patientgrupp med fibromyalgi delades upp i grupper varav den ena fick 30 minuters massage 2 gånger per vecka under 5 veckor och den andra fick TENS (transkutan elektrisk nervstimulering) och den tredje gruppen trodde sig också få TENS. I massagegruppen rapporterades mindre ångest och depression och deras nivåer av kortisol (ett stereoidhormon som utsöndras vid stress) var lägre under behandlingsperioden jämfört med övriga behandlingar. Massagegruppen visade också bättre resultat på en så kallad Dolorimeter som mäter smärtkänslighet och smärtans intensitet. De rapporterade mindre smärta, färre tenderpoints, mindre stelhet och trötthet och färre nätter med sömnsvårigheter. TENS-gruppen uppnådde liknande resultat, men först under de sista dagarna av behandlingsperioden.

Källa: J Clin Rheumatol. 1996 Feb;2(1):18-22

En annan studie, publicerad 2002, undersöktes effekterna av massage kontra avslappnings terapi på sömnen genom att mäta substans P och smärta i fibromyalgipatienter. Substans P, även kallat smärtsubstans, är ett hormon i ryggmärgsvätskan som ger vidare signaler till hjärnan om hur vi uppfattar en smärta. Bland människor som lider av bland annat fibromyalgi är substans P starkare än normal vilket gör att kroppen kan uppfatta en lätt beröring som ett hårt knytnävsslag. Endorfin som bildas vid massage och är en annan av kroppens signalsubstanser, hämmar frisättning av substans P. Testgrupperna fick 30-minuters behandlingar två gånger per vecka i 5 veckor. Båda grupperna visade en minskning i ångest och nedstämdhet. I slutändan var det massagen som gav bäst resultat genom att antalet timmar för sömn ökat medan oroligt sömnmönster minskat. Dessutom sjönk deras nivå av substans P och de rapporterade mindre smärta samt färre ömma kroppspunkter (Tender Points).

Källa: J Clin Rheumatol. 2002 Apr;8(2):72-6

I litterära översikter har man funnit bevis för att varma bad kan vara effektiva i att lindra smärta och minska antalet ömma punkter hos personer med FMS. Bad med tillsatt Valeriana har i en liten studie setts förbättra välmåendet ytterligare. Dock är de flesta studier små och mer bevis anses behövas.

Källa: Rheumatology 2009;48:1155-1159,  Rheumatology International 2008; 29(2): 119-130, Forschende Komplementarmedizin, 1999 Apr; 6 (2 Suppl 2):80-5

Det finns inte så många studier som har tittat på kosten och hur den kan påverka fibromyalgisymtom. Men enligt Ginevra Liptan, MD, engagerad i ett fibromyalgicenter i Portland och författare till boken "Figuring Out Fibromyalgia: Current Science and the Most Effective Treatments" anser att vi kan ta lärdom av anekdotiska bevis. Många människor med fibromyalgi märker att de har en känslighet för vissa livsmedel speciellt då mag- och tarmproblem är involverade i symtombilden. Vill man ta reda på om man reagerar mot något man stoppar i sig så kan man börja med att föra matdagbok och vara uppmärksam på hur man känner sig i samband med och efter intag av viss mat. Vanliga allergener kan vara natriumglutamat (MSG), vissa konserveringsämnen, ägg, gluten eller mjölkprodukter. Genom att eliminera viss mat i några veckor och sedan börja äta det igen ger ofta en tydlig indikation om man tål det eller inte eftersom man efter ett så långt uppehåll kommer uppvisa någon form av reaktion om man är överkänslig. I en undersökning som publicerats i Clinical Rheumatology visade det sig att 42 procent av fibromyalgipatienter ansåg att viss mat förvärrade deras tillstånd.

Källa: Clinical Rheumatology (Impact Factor: 2.04). 01/1992; 10(4):401-7.

Text: Marina Ahlm