FOTVÅRD

Fotvård eller medicinsk fotvård?

Vad kan du förvänta dig när du går på fotvård/pedikyr respektive medicinsk fotvård och vad är skillnaderna? Liksom de flesta terapeutyrkena så är medicinsk fotterapeut ingen skyddad titel och detta innebär att den som vill kan starta upp ett företag och erbjuda så kallad "medicinsk fotvård". För att säkert veta vad en terapeut, i detta fallet en medicinsk fotterapeut, har för kunskaper så får man titta efter vad personen gått för utbildning.

För närvarande finns det lite olika former av utbildningar som varierar i längd och utbildningskrav. Det finns allt i från 12-dagars distanskurser till en års lång yrkesutbildning. Några privata skolor erbjuder en intensivutbildning på 22 veckor och där intagningskravet är en slutförd gymnasieutbildning eller en ålder på 20 år och 2 års arbetslivserfarenhet oavsett yrke. Efter detta blir man diplomerad medicinsk fotterapeut. 

Yrkeshögskolan har en heltidsutbildning på tre terminer med krav på förkunskaper som omvårdnadsprogrammet, eller motsvarande utbildning, samt svenska A, engelska A och matematik A. Efter godkänd utbildning så blir man examinerad medicinsk fotterapeut.

Utbildningsmöjligheter för en person som vill lära sig fotvård/pedikyr kan variera med allt från en endagarskurs till att vara ett inslag i en längre utbildning som hudvårdsterapeut. Ordet pedikyr kommer från det latinska ordet pes=fot och cura=vård och behandlingen har som syfte att pyssla om utseendet på fötter och tånaglar.

Syftet med en medicinsk fotvård är att förebygga, behandla och lindra sjukdomar och andra ohälsotillstånd i fot och underben. Utövaren har en bred kunskap om hur sjukdomar som diabetes, psoriasis och reumatism kan påverka fötterna samt har kunskap om hur man åtgärdar problem som nageltrång, kartnaglar, vårtor, förhårdnader, liktornar, fot- och nagelsvamp. Man ger råd om egenvård, strumpor, val av skor, inlägg och olika avlastningar. Det estetiska som medföljer är ett plus.

Medicinsk fotvård är momsbefriad av den anledning att man sett att det går att minska jobbiga besvär för många patientgrupper. Ett exempel är uppkomsten av sår som i värsta fall kan leda till amputationer. Vårdkostnaderna för detta är väldigt höga både i form av personligt lidande men även ekonomiskt. Många människor ser också många fördelar med att unna sig fotbehandlingar för ett ökat välbefinnande. Inom vissa kategorier som äldre, sjuka och funktionshindrade kanske det är en omöjlighet att sköta om fötterna själv.

En medicinsk fotterapeut har ingen legitimation men har ofta ett nära samarbete med vårdpersonal i fall då t ex sår eller andra komplikationer uppstår. Diabetiker med sår rekommenderas alltid att kontakta sitt diabetesteam. I andra fall där sår uppkommit på grund av nageltrång eller förhårdnader så gör fotterapeuten en uppföljning och man rekommenderas alltid att höra av sig om något inte känns bra eller om något förvärras efter en behandling. Beroende på allvarlighetsgraden och eventuella bakomliggande sjukdomstillstånd så sköter antingen fotterapeuten och/eller kunden omläggningen tills det är läkt och om tillståndet förvärras hänvisas kunden till att uppsöka vården. 

På en klinik där medicinsk fotvård utförs krävs det ett egenkontrollprogram med rutiner för städning, avfallshantering samt rengöring av instrument. Man har också en skyldighet att anmäla sin verksamhet till kommunens miljö- och hälsa som regelbundet kommer ut och granskar lokal och arbetssätt. Behandlingar dokumenteras och terapeuten är oftast ansluten till ett förbund samt är ansluten till någon form av behandlings- och skadeförsäkring.

Medicinsk fotvård och pedikyr är, enligt skatteverket, inte godkänt för friskvård. Däremot ingår fotmassage med lättare åtgärder av foten. Hos mig finns behandlingen ”Friskvård fot & massage. Detta är en behandling för dig som inte har några medicinska besvär på fötterna men som ändå vill ge fötterna en välförtjänt och god omvårdnad.

Behandlingen börjar med ett uppfriskande och mjukgörande fotbad. Därefter utförs enklare nagelvård i form av klippning, rensning samt slipning av tånaglar. Lättare förhårdnader avlägsnas och behandlingen avslutas med en fot- och underbensmassage som är fokus för denna behandling.

Denna fotbehandling är inklusive moms och du kan använda ditt friskvårdsbidrag. Förebyggande och friskvårdande behandlingar är avdragsgillt.

Många behöver fotvård men inte alla har en möjlighet att ta sig hemifrån. Jag erbjuder därför hembesök samt åker ut på boenden. Hurvida ”fotvård” ingår i vårdpersonalens omvårdnadsarbete eller inte har länge diskuterats. Jag är själv upplärd med att man som vårdpersonal ”inte får klippa naglar på fötter”. Men hur ligger det egentligen till med detta?

I Omvårdnadsmagasinet nr 2 år 2012 skriver man såhär:

Ta ansvar för tånaglarna! Nu ska myten avlivas! Enligt Socialstyrelsen får sjuksköterskor faktiskt klippa patienternas tånaglar – oavsett om ryktet säger något annat.

Vidare skriver man att det kan finnas lokala riktlinjer inom vissa verksamheten som hindrar personal att utföra vissa uppgifter inom omvårdnadsområdet. Ett exempel jag själv kan ge efter min tid i hemvården är att det kan stå att ”fotvård efter kompetens” ingår i arbetsbeskrivningen vid en duschinsats. Detta kan tolkas på olika vis men betyder inte att vårdpersonal inte får klippa helt vanliga naglar. Däremot så har man som vårdpersonal normalt inte utbildning/kompetens att ta hand om nageltrång, tjocka naglar etc samt att man inte vill ta risker med de som äter blodförtunnande, har skör hud, cirkulationsbesvär, neuropati, diabetes och annat som utgör en riskfaktor för eventuella komplikationer som t ex sår om man klipper eller behandlar fel.

Som medicinsk fotterapeut har man, i de flesta fall, en vårdutbildning samt en gedigen kunskap kring fötter och hur man behandlar och åtgärdar nagel- och fotproblem. Det är alltså långt mycket mer än att klippa naglar. Många människor, både unga som gamla, uppskattar dock en fotvårdsbehandling av många olika anledningar även om inga direkta fotproblem föreligger. Men om dessa aspekter inte finns med, så hade det bästa varit om vårdpersonalen höll efter både finger- och tånaglar som en del i omvårdnaden.

Vårtor (verruca) orsakas av humant papillomavirus (HPV) och är mycket smittsamma. Vårtor på händerna växer oftast utåt, medan de som sitter under foten trycks in i huden av kroppstyngden. Viruset tar sig främst in via sprickor och skärsår i huden och påverkar cellerna i huden så att de förökar sig på ett okontrollerat överaktivt sätt. 

Utseendet på fotvårtor är blomkålsliknande förhårdnad hud och de kan vara vitaktiga och mjuka i mitten med små svarta prickar. Prickarna är små blodkärl som förser fotvårtan med näring. Fotvårtor kan dyka upp ensamma eller i grupp. Vårtor på händerna är oftast är helt smärtfria medan fotvårtor kan skapa obehag och smärta då de utsätts för tryck från kroppstyngden.

HPV-viruset finns överallt och att förebygga fotvårtor är svårt, speciellt om man är känslig. Fotvårtor kan smitta både genom direktkontakt med en vårta på en smittad person eller genom indirekt kontakt, till exempel via handdukar. För att minimera spridning rekommenderas det god hygien och att alltid tvätta händer efter kontakt med vårtan. Smörj in fötterna för att hålla huden hel och förhindra hudsprickor. Byt strumpor varje dag och gå inte barfota på golv där andra gör det. Dela inte handdukar, skor eller strumpor med någon som har fotvårtor. Gå inte barfota på offentliga platser, såsom omklädningsrum och delade duschar, om du redan har vårtor så sprider du inte smittan vidare.

Vårtor försvinner av själv. Men det kan ta lång tid. Det finns hjälpmedel för att ta bort vårtorna snabbare, men även med behandling krävs det tålamod. Orsaken till att det tar lång tid är att kroppens immunförsvar måste väckas för att ta bort vårtan inifrån. Hos en fotterapeut kan du få hjälp med vårtbehandling.

Jag använder bland annat ett medicintekniskt preparat som endast är godkänt för behandling på klinik. Behandlingen kan utföras på både barn och vuxna utan risk för ärrbildning.

En medicinsk fotterapeut har en viktig roll med att hjälpa människor att undvika allvarliga komplikationer vid sjukdom, som svårläkta sår, felställningar i fötterna eller amputation.

Sådana risker kan finnas vid diabetes, reumatiska och neurologiska sjukdomar,  vid hjärt- och kärlsjukdom med cirkulationsstörningar som påverkar fötter och underben.

Därutöver kan många andra medicinska tillstånd som nageltrång, kartnaglar, hud- och nagelsvamp, sprickor och förhårdnader, vårtor, psoriasis och andra hudsjukdomar ha hjälp av medicinsk fotvård.

För diabetiker har fotterapeuten en viktig roll genom att tidigt kunna upptäcka sådant som kan orsaka komplikationer. Många kan av olika anledningar ha svårigheter med att inspektera sina fötter själva och då är regelbundna besök hos en fotterapeut avgörande. Vid nedsatt känsel kanske man inte märker att en sko skaver, vilket i förlängningen kan leda till sår. Vid regelbundna besök kan man hålla koll på cirkulation, förändringar på huden, göra en bedömning av djup och ytlig känsel i fötterna samt ge råd om egenvård. Vid en försämring uppmanas kunden att kontakta vården.

Såhär skriver Internetmedicin om diabetesfoten: 

Fotkomplikationer hos individer med diabetes utgör ett allvarligt hot såväl mot extremiteterna som individens överlevnad. Fotkomplikationer vid diabetes, den s k ”diabetesfoten”, inkluderar sår, infektioner och destruktioner av djupare vävnadsslag associerade med neuropati och/eller perifer kärlsjukdom i nedre extremiteterna.

Av samtliga amputationer i nedre extremiteterna (exkl trauma och malignitet) genomförs 40-50% på individer med diagnosen diabetes mellitus. I vissa länder anges proportioner upp mot 70-90%. I USA uppskattas det att det årligen genomförs 85 000 diabetesrelaterade amputationer.

Behandling av fotkomplikationer är mycket kostnadskrävande speciellt i situationer med amputation p g a lång vårdtid, rehabilitering och ökat behov av omvårdnad och hemhjälp. I USA har den totala kostnaden för diabetesrelaterade fotkomplikationer uppskattats till drygt 100 miljarder SEK/år (2003), i Storbritannien till ca 45 miljarder SEK/år (2003) och i Sverige ca 2 miljarder SEK/år (1998).

I Sverige uppskattas behandlingskostnaden för läkning av fotsår till ca 70 000 SEK och läkning med underbensamputation till ca 525 000 SEK (1998 års penningvärde).

I flera vetenskapliga studier och konsensusrapporter har angivits att en minskning av diabetesrelaterade amputationer i nedre extremiteterna mellan 40-80% kan uppnås genom ett system med tät samverkan mellan primärvård/hemsjukvård och specialistvård i form av ett multidisciplinärt förhållningssätt.

Detta innefattar:

• regelbundna inspektioner av fötter och skor i samband med återbesök
• tillgång till preventiv fotvård för högrisk-fötter
• multifaktoriell och multidisciplinär behandling vid etablerade skador
• tidig diagnos av perifer kärlsjukdom och invasiv angiologisk intervention
• tidig och aggressiv behandling av misstänkt fotinfektion
• kontinuerlig uppföljning av patienter med tidigare fotskador

För att undvika komplikationer rekommenderar Diabetesförbundet noggrann hygienen samt att smörja in och se över fötterna varje dag.

Alla med diabetes bör få fötterna kontrollerade minst en gång per år, då känsel och cirkulation i fötterna undersöks och aktuell fotstatus bedöms. Det kan göras hos medicinsk fotterapeut, diabetessjuksköterska eller läkare.

Resultatet av undersökningen indikerar vidare årgärder. I slutändan är det ansvarig läkare eller diabetessköterska som skriver remissen medan fotterapeuten avgör antal gånger som behövs. Bedömningen leder till att man placeras i en av fyra riskgrupper, som visar risken för komplikationer:

• Riskgrupp 1 = friska fötter utan komplikationer – ny kontroll av fotstatus om ett år.
• Riskgrupp 2 = fötterna har en nervskada och/eller kärlskada – remiss till fotterapeut.
• Riskgrupp 3 = nedsatt känsel och/eller nedsatt cirkulation, tidigare läkta sår eller amputation, avvikande form på fot, kraftiga förhårdnader på okänsliga ställen – remiss för regelbundna besök hos fotterapeut.
• Riskgrupp 4 = pågående komplikationer med kraftigt nedsatt cirkulation, sår eller infektion – remiss till fotteam, oftast på sjukhus.

Om man inte bedöms vara i behov av remiss rekommenderar Diabetesförbundet att man själv kostar på sig åtminstone två besök hos medicinsk fotterapeut varje år, gärna fler.

Läs mer i Diabetesförbundets broschyr om fotvård

Som reumatiker kan man också ha stor nytta av medicinsk fotvård eftersom inflammatoriska processer i foten kan leda problem med tjocka och hårda naglar, svåra nageltrång, förhårdnader, sprickor och liktornar på grund av felställningar i fötter och tår. Deformerade tår kan göra att det blir trångt mellan tårna så att hudsvamp trivs. Sjukdomen kan ofta begränsa rörligheten och därmed göra det svårare att själv komma åt att sköta och kontrollera fötterna. Personer med diagnosen reumatoid artrit eller annan inflammatorisk ledsjukdom och som har väldigt svåra deformiteter kan i vissa delar av landet få sitt besök hos en fotterapeut på remiss. Det bästa är att prata med sin ansvariga läkare om detta.

För dig som har psoriasis med besvär på fötter och naglar kan regelbunden medicinsk fotvård hjälpa till att lindra. Vid psoriasis bildas cellerna i överhuden snabbare än vanligt. Ett normalt hornlager hinner inte bildas och cellerna lossnar inte längre en och en utan flagar av i stora sjok. Dessutom finns det en inflammation i överhuden och i de yttersta delarna av läderhuden. Inflammationen ökar blodcirkulationen vilket gör att huden rodnar och blir varm. Under en medicinsk fotvårdsbehandling avlägsnas överflödig hud. Egenvård vid psoriasis handlar till stor del om att använda mjukgörande och avfjällande salvor, lotioner och krämer.

Förändringar på naglarna kan ibland vara det enda tecknet på att man har psoriasis. Det är vanligt att ha nagelförändringar vid psoriasis och framförallt vid psoriasisartrit. En medicinsk fotterapeut kan ofta ge god hjälp vid besvärlig nagelpsoriasis. Förtjockade naglar slipas, klipps och man rensar under dem för att det inte ska spänna och smärta.

Det finns tre huvudtyper av nagelpsoriasis:

• Typ 1 består av små gropar i nagelplattan. De kan liknas vid ytan på en fingerborg. Nedsänkningarna förekommer på en eller flera naglar och ger i allmänhet inte mycket besvär. Orsaken är psoriasisförändringar i nagelplattan.
• Typ 2 ger en avlossning av nagelns främre kant från nagelbädden. Avlossningen kan komma plötsligt, på en eller flera naglar. Orsaken är psoriasisförändringar i nagelbädden.
• Typ 3 nagelplattan blir förtjockad, missfärgad och ojämn. En kraftigt förtjockad nagel kan orsaka smärta vid tryck från skor och strumpor och det känns ofta besvärligt. Orsaken är psoriasisförändringar i nagelplattan. Denna typ av psoriasis kan likna en svampinfektion i naglarna.

Vid svårare besvär finns möjlighet till remiss. Prata med ansvarig läkare.

För mer information om psoriasis

Vilka riktlinjer som gäller för remiss i Region Skåne kan du läsa om här

Syftet med en medicinsk fotvård är alltså att förebygga, behandla och lindra sjukdomar och andra ohälsotillstånd i fot och underben. Utövaren har en bred kunskap om hur sjukdomar som diabetes, psoriasis och reumatism kan påverka fötterna samt har kunskap om hur man åtgärdar problem som nageltrång, kartnaglar, förhårdnader, liktornar. Kan ofta ge råd om egenvård, strumpor, val av skor, inlägg och olika avlastningar. Det estetiska som medföljer är ett plus.

Mer om skillnaderna mellan medicinsk fotvård och fotvård/pedikyr kan du läsa här

Nedan visas en bild med ett axplock av fötter som en medicinsk fotterapeut kan komma i kontakt med. OBS! Ej för känsliga ögon.